\n<\/strong><\/span><\/p>\n
I 19:s Musikk\u00e5r<\/strong> har liksom m\u00e5nga andra musikk\u00e5rer en l\u00e5ng historia bak\u00e5t i tiden. Dock var det inte den f\u00f6rsta musikk\u00e5ren i Boden. F\u00f6rsta milit\u00e4rmusikk\u00e5ren p\u00e5 plats i Boden var Ing 4:s musikk\u00e5r. Ing 4 var vid denna tid en ingenj\u00f6rsk\u00e5r, allts\u00e5 inget regemente, men ingenj\u00f6rna var f\u00f6rst p\u00e5 plats eftersom de det skulle byggas broar \u00f6ver \u00e4lven m.m. f\u00f6r uppbyggnaden av Bodens f\u00e4stning och garnision.<\/p>\n K\u00e5ren fr\u00e5n Ing 4 (del av Ing.1:s ingenj\u00f6rsk\u00e5r) f\u00f6rflyttades till Boden 1908 (tidigare Notviken utanf\u00f6r Lule\u00e5). De kom innan dess fr\u00e5n s\u00f6dra Sverige och hade med sig en liten sextett. Musikerna i k\u00e5ren kom fr\u00e5n olika regementen i landet och alla hade d\u00e4rf\u00f6r olika uniformer och torde d\u00e4rf\u00f6r sett lite udda ut innan de antogs till de nya tj\u00e4nsterna. 1937 kom namnbytet till Ing3 och 1973 upph\u00f6jdes det till regemente, Bodens ingenj\u00f6rregemente.<\/p>\n Bodens F\u00e4stning<\/strong><\/span><\/p>\n 1902 startade byggandet av Europas tredje starkaste f\u00e4stning (efter Gibraltar och en f\u00e4stning i franska Maginollinjen), och den lilla byn Boden invaderades av tusentals f\u00e4stningsbyggare och milit\u00e4rer.<\/p>\n Med tiden ansl\u00f6t andra regementen som f\u00e4stningsartilleriet<\/strong> A8<\/strong> (fr\u00e5n Karlsborgs f\u00e4stning) medf\u00f6randes en 12-manna milit\u00e4rmusikk\u00e5r, f\u00e4ltartillerik\u00e5ren<\/strong> A5<\/strong>, intendenturk\u00e5ren<\/strong> Int 3<\/strong> samt kommendats<\/strong>– och generalstab<\/strong>. Samtliga k\u00e5rer och regementen hade sm\u00e5 musikgrupper som sextetter eller oktetter i blandade uniformer.<\/p>\n Boden var vid denna tid en liten by och inv\u00e5narna torde aldrig tidigare sett ett bl\u00e5sinstrument. Troligen fanns inga m\u00f6jligheter att ink\u00f6pa dylika instrument i Boden f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1930-talet. Musikerna i milit\u00e4rmusikk\u00e5rerna hade med sina egna instrument n\u00e4r de anl\u00e4nde till Boden som troligen hade inhandlats nere i Europa. Bl\u00e5sinstrument p\u00e5 den tiden var s\u00e4llsynta och ett eftertraktat krigsbyte f\u00f6r de flesta krigf\u00f6rande l\u00e4nder under 1800-talet.<\/p>\n Den f\u00f6rsta orkestern i Boden, Concordia<\/strong>, bildades troligen 1903 av musikl\u00e4raren Frank Carlstr\u00f6m. Violinorkestern bestod av tre kvinnor och tolv m\u00e4n. 1905 tog musikfanjunkaren Nils P Carlsson \u00f6ver ledarskapet f\u00f6r Concordia. Under hans ledning blev det en renodlad bl\u00e5sorkester.<\/p>\n Tillg\u00e4ngliga instrument i Norra Sverige under b\u00f6rjan av 1900-talet var fr\u00e4mst fioler och munspel. Ville man ha ett dragspel s\u00e5 kunde man v\u00e4nda sig till \u00c5hl\u00e9n & Holm<\/strong> som vid denna tid huserade i Insj\u00f6n. \u00c5r 1909 kunde man d\u00e4r k\u00f6pa ett lite mer avancerat 2-radigt dragspel f\u00f6r 29:50. D\u00e5 fick man ett \u00e4kta Wiener-spel, 4-st\u00e4mmigt med 21 tangenter och 8 basar samt 14-delad b\u00e4lg. Inflationsv\u00e4rde \u00e5r 2014 cirka 1.400 kronor.<\/p>\n Fr\u00e5n F\u00e4ltj\u00e4gark\u00e5r till Infanteriregementet I 19<\/strong><\/span><\/p>\n \u00c5r 1908 upph\u00f6jdes Norrbottens F\u00e4ltj\u00e4gark\u00e5r, p\u00e5 Notviken utanf\u00f6r Lule\u00e5, till infanteriregementet I 19<\/strong> och anl\u00e4nde till Boden med t\u00e5g fr\u00e5n Lule\u00e5 en kulen regnig oktoberdag 1908.<\/p>\n Fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsstationen t\u00e5gade regementet genom samh\u00e4llet med en 9-mannaorkester<\/strong> i t\u00e4ten, anf\u00f6rd av en regementstrumslagare (tamburmajor). Eftersom ingen asfalt fanns p\u00e5 den tiden gick f\u00e4rden p\u00e5 leriga v\u00e4gar mot tr\u00e4bron \u00f6ver Bod\u00e5n.<\/p>\n Marschen gick vidare upp till de nya kasernerna vid I 19, f\u00f6rbi bondg\u00e5rdar och enklare hus, innan man kom fram till kasernerna nummer 1, 2, 3 och 4. Inga bost\u00e4der till officerarna var \u00e4nnu klara vid denna tid och man inkvarterades d\u00e4rf\u00f6r i ink\u00f6pta bondg\u00e5rdar och i kanslihusets vindsv\u00e5ning.<\/p>\n Ungef\u00e4r vid denna tidpunkt antogs ocks\u00e5 Finska Rytteriets marsch<\/strong> (komposit\u00f6r ok\u00e4nd) som I 19:s officiella regementsmarsch.<\/p>\n Under Bodens Kanoner<\/strong><\/span><\/p>\n I och med flytten till Boden hade musikdirekt\u00f6ren A.V. Sundgren<\/strong> komponerat sin marsch \u201dUnder Bodens kanoner<\/strong>\u201d, ett mycket omtyckt och p\u00e5litligt paradnummer f\u00f6r m\u00e5nga musikk\u00e5rer, inte bara i Boden. Marschen \u00e4r en sk. “beskrivande marsch” – d\u00e4r f\u00f6rekommer kanonbuller och skottsalvor, som ska illustrera regementenas f\u00f6rsvar av f\u00e4stningen.<\/p>\n Musikk\u00e5rens popularitet steg i och med parkkonserter och marscher genom Bodens by, som f\u00f6rst blev municipalsamh\u00e4lle 1896 i \u00d6verlule\u00e5 landskommun och d\u00e4refter egen stad 1919<\/strong>.<\/p>\n De uppskattade parkkonserterna f\u00f6r allm\u00e4nheten under sommaren skedde oftast i den lilla parken vid Lundag\u00e5rdsskolan innan Manskapsparken<\/strong> vid I 19 kom till cirka 1915. D\u00e4r byggdes en stor scen och musikk\u00e5ren konserterade d\u00e4r en g\u00e5ng i veckan.<\/p>\n Musikk\u00e5rernas Sammanslagning<\/strong><\/span><\/p>\n \u00c5r 1927 slogs de sm\u00e5 orkesterenheterna fr\u00e5n de olika f\u00f6rbanden ihop till en enda musikk\u00e5r, I 19:s musikk\u00e5r<\/strong>. I b\u00f6rjan av 1930-talet hade I 19:s musikk\u00e5r v\u00e4xt till cirka 35 musiker f\u00f6rutom musikelever. Cirka 10 musiker fler \u00e4n vad man vanligen hade vid infanteriregementena vid denna tid. Omkring 1937 byggdes musikk\u00e5ren ut ytterligare till totalt 45 musiker<\/strong>, inklusive musikelever.<\/p>\n N\u00e5gra \u00e5r senare skedde en omorganisation i landet d\u00e5 tre av musikk\u00e5rerna upph\u00f6jdes till typ 1-k\u00e5rer: Svea Livgardes<\/strong> och Flottans musikk\u00e5rer<\/strong> i Stockholm samt den stora musikk\u00e5ren vid I.19, den sk. Kungliga Norrbottens Regementes Musikk\u00e5r<\/strong> i Boden.<\/p>\n Enligt marschspecialisten och radiokommentatorn Bo Ancker var det \u201dhugget som stucket\u201d vilken som var b\u00e4st, I 19:s eller Svea Livgardes musikk\u00e5r. F\u00f6r bodensarna torde dock valet varit enkelt.<\/p>\n Kalla-Krigets Dagar<\/strong><\/span><\/p>\n Under Gonks pop\u00e5r under mitten p\u00e5 1960-talet r\u00e5dde fortfarande det sk. Kalla-Kriget<\/strong> mellan v\u00e4st- och \u00f6stmakterna. Fortfarande fanns m\u00e5nga omr\u00e5den kring Boden d\u00e4r man ej fick vistas och \u00e4n fler platser d\u00e4r fotografering var f\u00f6rbjuden.<\/p>\n Allm\u00e4n v\u00e4rnplikt var fortfarande aktuellt och Boden var full av milit\u00e4rer och v\u00e4rnpliktiga till n\u00e4ringsidkarnas gl\u00e4dje. Varje \u00e5r anl\u00e4nde v\u00e4rnpliktiga i tusental och samtidigt l\u00e4mnade lika m\u00e5nga staden. Regementena hade ut\u00f6kats och d\u00e4r fanns nu infanteristerna p\u00e5 I 19<\/strong>, artilleristerna p\u00e5 A8<\/strong>, signalisterna p\u00e5 S3<\/strong>, pansarfolket p\u00e5 P5<\/strong>, ingeni\u00f6rerna p\u00e5 Ing 3<\/strong> och \u00e4ven en milit\u00e4r helikopterskola fanns p\u00e5 plats.<\/p>\n Bland oss popmusiker och andra fanns vid denna tidpunkt inte m\u00e5nga tankar om krig och el\u00e4nde. De v\u00e4rnpliktiga som anl\u00e4nde till Boden ville hem s\u00e5 fort som m\u00f6jligt och den som inte r\u00e4knade dagarna fram till muck ans\u00e5gs inte tillf\u00f6rlitlig.<\/p>\n Flygarbalen i Bred\u00e5ker<\/strong> utanf\u00f6r Boden var s\u00e4kert n\u00e5got att se fram emot f\u00f6r de som hade lyckan att f\u00e5 delta. Utanf\u00f6r Boden fanns n\u00e4mligen ett milit\u00e4rt flygf\u00e4lt som inhyste v\u00e4rnpliktiga fr\u00e5n flygflottiljen F21 i Lule\u00e5. Tillst\u00e4llningen omgavs dock av lite hysch hysch och annonserades mer genom mun-mot-mun metoden \u00e4n p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt, bl.a. inbj\u00f6ds elever fr\u00e5n stadens sjuksk\u00f6terskeskola. Antagligen f\u00f6r att v\u00e4rnpliktiga vid flygf\u00e4ltet endast vill ha dit kvinnliga bes\u00f6kare och inte m\u00e4n fr\u00e5n Boden-trakten. D\u00e4r spelade Gonks<\/strong> en sommarkv\u00e4ll 1965<\/a><\/span><\/strong><\/span>.<\/p>\n Dylika baler var en gammal tradition p\u00e5 de olika officers- och underofficersm\u00e4ssar i staden men annonserades aldrig i pressen. P\u00e5 I 19 f\u00f6rekom den s\u00e5 kallade Lindahlmiddagen<\/strong> och A8 hade sin Santa-Barbara-middag<\/strong> (efter artilleriernas skyddshelgon) med efterf\u00f6ljande dans.<\/p>\n Dessa middagar f\u00f6regicks oftast tidigare p\u00e5 dagen av ceremoniella inslag med hela I 19:s musikk\u00e5r<\/strong>. Utvalda delar av musikk\u00e5ren stod f\u00f6r dansmusiken senare p\u00e5 kv\u00e4llen. Senare i “modern” tid spelade n\u00e5gon av stadens dansband. Under andra v\u00e4rldskriget var s\u00e5dana tillst\u00e4llningar betydligt vanligare f\u00f6r att skapa sammanh\u00e5llning inom regementena inf\u00f6r ett eventuellt krig i Sverige.<\/p>\n Den Popul\u00e4ra Musikk\u00e5ren<\/strong><\/span><\/p>\n Omkring \u00e5r 1960 skedde ett namnbyte f\u00f6r I 19:s Musikk\u00e5r till Arm\u00e9ns Musikk\u00e5r i Boden<\/strong>, f\u00f6r att markera att musikk\u00e5ren tillh\u00f6rde ALLA f\u00f6rband d\u00e4r. Ibland h\u00f6rde man \u00e4ven ben\u00e4mningen “Arm\u00e9musikk\u00e5ren i Boden”.<\/p>\n Bland m\u00e5nga popmusiker i Boden fanns ett stort intresse f\u00f6r I 19:s Musikk\u00e5r, som den fortfarande kallades av de flesta bodensare. Flera av oss spelade i stadens skolorkester<\/strong> d\u00e4r flera musiker ur musikk\u00e5ren tj\u00e4nsgjorde som l\u00e4rare och det h\u00f6jde naturligtvis intresset f\u00f6r marschmusik men \u00e4ven f\u00f6r annan slags musik.<\/p>\n N\u00e4r vi senare bytte skolorkesterns trumpeter, ventilbasuner och klarinetter till elgitarrer, elbasar och trummor s\u00e5 fanns intresset fortfarande kvar f\u00f6r Musikk\u00e5ren. Det var s\u00e4llan vi missade en konsert ute p\u00e5 stans parker eller invigningar av olika slag. Men vi marschmusik-n\u00f6rdar hade redan lagt m\u00e4rke till att Musikk\u00e5ren inte musicerade lika ofta som tidigare och ryktet om neddragningar b\u00f6rjade florera.<\/p>\n Regionmusiken<\/span><\/strong><\/p>\n K\u00e5rens namn \u00e4ndrades vid flera tillf\u00e4llen och 1971 blev musikk\u00e5ren “halvmilit\u00e4r” d\u00e5 Regionmusiken bildades i landet och fick d\u00e5 heta Regionmusiken i Boden<\/strong>. Myndigheten i Stockholm var dock helt civil.<\/p>\n I och med Regionmusiken avskaffades alla milit\u00e4ra grader och inte ens musikdirekt\u00f6rerna fick beh\u00e5lla sina titlar och kallades ist\u00e4llet f\u00f6r kapellm\u00e4stare eller regionkapellm\u00e4stare. Mycket s\u00e4kert p\u00e5 grund av de politiska str\u00f6mmar som g\u00e4llde i och med den sk. Studentrevolten och Vietnamkriget som innebar en mer negativ syn p\u00e5 milit\u00e4rer.<\/p>\n Senare blev det en v\u00e4rnpliktig musikk\u00e5r i Boden som fick namnet Norrlands Musikpluton<\/strong> (1992), senare 1993 Armens Musikk\u00e5r Norrland<\/strong>. Tyv\u00e4rr tappade Boden succesivt cirka 30 musikertj\u00e4nster som \u00f6verf\u00f6rdes till den nybildade Norrlandsoperan i Ume\u00e5 i b\u00f6rjan p\u00e5 70-talet. Armens Musikk\u00e5r Norrland skrotades dock 2001 och d\u00e4refter fanns i Boden inga heltidsanst\u00e4llda musiker inom F\u00f6rsvarsmakten.<\/p>\n Alla musikintresserade i Boden hade l\u00e5ngt innan dess f\u00f6rst\u00e5tt att musikk\u00e5rerna i landet var p\u00e5 v\u00e4g att avvecklas. Men innan dessa hemskheter intr\u00e4ffade s\u00e5 hade alla medlemmarna i Gonks redan l\u00e4mnat staden i b\u00f6rjan p\u00e5 70-talet. Tv\u00e5 av oss kunde ist\u00e4llet lyssna p\u00e5 Arm\u00e9ns Musikk\u00e5r i Stockholm. Men det gick det ocks\u00e5…<\/p>\n I Boden finns allts\u00e5 inte l\u00e4ngre n\u00e5gon marschmusikk\u00e5r. F\u00f6rsvaret (regeringen) hade ont om pengar och valde att prioritera bort i stort sett alla k\u00e5rer i landet vilka avvecklades successivt.<\/p>\n Dock finns idag Hemv\u00e4rnets Musikk\u00e5r Norrbotten<\/strong> med hemvist p\u00e5 Varvsgatan i Lule\u00e5<\/strong>. De fick sitt namn 1998 fr\u00e5n att tidigare, 1973, kallats f\u00f6r Lule\u00e5 Hemv\u00e4rnskrets Musikk\u00e5r.<\/p>\n Den enda kvarvarande k\u00e5ren inom F\u00f6rsvarsmakten med heltidsanst\u00e4llda musiker \u00e4r Marinens Musikk\u00e5r i Karlskrona<\/strong> som har en bes\u00e4ttning p\u00e5 30 man.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00a0I 19:s Milit\u00e4rmusikk\u00e5r i Boden \u00a0 I 19:s Musikk\u00e5r har liksom m\u00e5nga andra musikk\u00e5rer en l\u00e5ng historia bak\u00e5t i tiden. Dock var det inte den f\u00f6rsta musikk\u00e5ren i Boden. F\u00f6rsta milit\u00e4rmusikk\u00e5ren p\u00e5 plats i Boden var Ing 4:s musikk\u00e5r. … Continue reading ![\"musikk\u00e5ren](\"https:\/\/deeperinfo.com\/gonks-fran-boden\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/i-19s-milit\u00e4rmusikk\u00e5r-boden.jpg\")
\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n
\n