![\"gonks-febr-1966-leif-nordstrom-foto\"](\"https:\/\/deeperinfo.com\/gonks-fran-boden\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/gonks-febr-1966-leif-nordstrom-foto.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
\u00a0Folkabussen – F\u00f6rsta Turn\u00e9ekipaget f\u00f6r Gonks<\/span> Tidigare var det packmoped som g\u00e4llde…<\/strong><\/span><\/p>\n Gonks 1964 Tommy var yngst i Gonks, 16 \u00e5r, n\u00e4r vi b\u00f6rjade spela 1964. Vi andra lite \u00e4ldre. Eftersom vi alla fyra fortfarande gick i skolan gick det hyfsat bra att kombinera studier under veckorna och spelningar under helgerna. <\/strong><\/span><\/p>\n V\u00e5ra f\u00f6rsta repetitioner \u00e4gde rum i Lasses sommarstuga i Norra Bred\u00e5ker, en mil utanf\u00f6r Boden. Vi \u00e5kte dit med instrumenten p\u00e5 en packmoped eftersom ingen av oss fyllt k\u00f6rkort. Sedan avancerade vi till ett k\u00e4llarf\u00f6rr\u00e5d inne i Boden, f\u00f6r att slutligen f\u00e5 en riktig replokal, tillika danslokal, i stadens d\u00e5varande yrkesskola p\u00e5 Sanden-omr\u00e5det. D\u00e4r fanns t.o.m. en liten scen att st\u00e5 p\u00e5.<\/em><\/span><\/p>\n Packmopeden ersattes av Folka-bussen<\/strong> p\u00e5 bilden ovan. Dock fick vi anlita privat-chauff\u00f6r i b\u00f6rjan eftersom ingen av oss hade k\u00f6rkort. Folkan blev oss trogen fram till en buskall vinter uppe i Tornedalen. <\/span><\/p>\n Musiklivet i Boden<\/strong><\/span><\/p>\n Det v\u00e4xte upp otroligt m\u00e5nga band, b\u00e5de popband och dansorkestrar (ej samma sak som dagens dansband \u00e5r 2014), under denna popens guld\u00e5lder, i hela Norrbotten, inte minst i milit\u00e4rstaden Boden. <\/span><\/p>\n En viktig f\u00f6rklaring var I 19:s Milit\u00e4rmusikk\u00e5r<\/a><\/strong> som fungerade som en plantskola f\u00f6r unga musikintresserade. M\u00e5nga av de heltidsanst\u00e4llda professionella musikerna i k\u00e5ren tj\u00e4nstgjorde \u00e4ven som l\u00e4rare till eleverna i stadens skolorkester d\u00e4r G\u00f6ran och Lasse h\u00e4ngde med i tre \u00e5r f\u00f6re Gonks-tiden.<\/span><\/p>\n Lennart Lindbloms Orkester<\/strong><\/span><\/p>\n Stadens musikaff\u00e4r drevs av den lokalt k\u00e4nde musikern och orkesterledaren Lennart Lindblom. Han hade under m\u00e5nga \u00e5r varit ledare f\u00f6r Lennart Lindbloms Orkester<\/a><\/strong> d\u00e4r m\u00e5nga av regionens duktiga professionella musiker deltog. S\u00e5 ocks\u00e5 den senare mycket popul\u00e4re s\u00e5ngaren Gunnar Wiklund fr\u00e5n Lule\u00e5 som startade sin karri\u00e4r hos Lennart Lindblom, bl.a. genom att p\u00e5 en julskyltnings-s\u00f6ndag upptr\u00e4da live i skyltf\u00f6nstret i Lennart Lindbloms musikaff\u00e4r. Lennart Lindbloms Musikaff\u00e4r<\/strong><\/span><\/p>\n Vid den h\u00e4r tiden p\u00e5 1960-talet hade Lennart Lindblom slutat med sitt storband och spelade i en mindre orkester som hette John Harrys<\/strong>. Lennart hade flyttat sin musikaff\u00e4r fr\u00e5n Kungsgatan ner till en lokal mer n\u00e4ra sin bostad. <\/span><\/p>\n Denna musikaff\u00e4r kom att fungera som samlingsplats f\u00f6r Bodens alla musiker, b\u00e5de proffs och amat\u00f6rer. D\u00e4r h\u00e4ngde vi om dagarna och fick h\u00f6ra Lennart Lindblom ber\u00e4tta mustiga historier fr\u00e5n sina m\u00e5nga \u00e5r inom musiklivet i Norrbotten.<\/span><\/p>\n I den kombinerade musikaff\u00e4ren, artistbokarcentralen och verkstaden fanns \u00e4ven en \u00e4ldre pension\u00e4r (Nordling?) som mycket skickligt reparerade skadade musikinstrument, f\u00f6rst\u00e4rkare och annan utrustning. Han var ganska tystl\u00e5ten av sig. De enda g\u00e5nger han h\u00f6jde r\u00f6sten var n\u00e4r n\u00e5gon klagade p\u00e5 hans arbete, vilket skedde mycket s\u00e4llan.<\/span><\/p>\n Popul\u00e4ra Orkestrar och Band i Boden under 1960-talet<\/strong><\/span><\/p>\n F\u00f6rutom en mycket duktig och popul\u00e4r Milit\u00e4rmusik\u00e5r<\/strong> fanns \u00e4ven i Boden en Orkesterf\u00f6rening<\/strong> samt n\u00e5gra k\u00f6rer<\/strong>. F\u00f6r den musikaliskt intresserade bodensaren fanns d\u00e4rf\u00f6r ett rikt utbud av musik. D\u00e4rtill kom flera orkestrar som engagerades inte bara i Boden med omnejd utan i hela Norrland.<\/span><\/p>\n H\u00e4r \u00e4r namnen p\u00e5 n\u00e5gra av de orkestrar som d\u00e5 var i ropet i Boden:<\/span><\/p>\n Rune Lindstedts <\/strong>(vinnare av Sveriges dansbandst\u00e4vling 1965), Stig Norbergs, Nisse Holmstedts, DomNiVet, The Twilights, John Harrys, <\/strong>alla dessa var dansband. <\/strong><\/em><\/span><\/p>\n Bland de lokala popbanden fanns f\u00f6rutom Gonks <\/strong>\u00e4ven The Spolites, The Playboys med \u201dLill-Spiken\u201d, The Jay Hawks, The Ditty Kings <\/strong>(senare ombildade till Osborns Offer).<\/strong><\/em><\/span><\/p>\n I n\u00e4romr\u00e5det fanns The Steelmen<\/a><\/strong> i \u00c4lvsbyn som bl.a. spelat p\u00e5 Nalen i Stockholm. I Lule\u00e5 \u00e5terfanns The Roosters, Ragges, Plupps, Los Comancheros och Moxie.<\/span><\/p>\n Uppe i Jokkmokk dominerade\u00a0Los Titos<\/strong> och i Kiruna fanns The Shanes<\/strong>. <\/span><\/p>\n Pop-Musiken<\/strong><\/span><\/p>\n Den mesta musiken under 60-talet gick under ben\u00e4mningen “pop” eller “pop-musik”, och det blev den musiken vi tog till v\u00e5ra hj\u00e4rtan. Det var v\u00e4ldigt mycket l\u00e5n fr\u00e5n den engelska popv\u00e5gen, framf\u00f6r allt fr\u00e5n Liverpool. <\/span><\/p>\n Den musiken kallades “Mersey Beat<\/strong>“, efter floden Mersey som rinner genom Liverpool. N\u00e5gra k\u00e4nda band fr\u00e5n den tiden var (givetvis) The Beatles, Jerry and The Pace-Makers, Billy J Kramer and The Dakotas.<\/span><\/p>\n Andra popul\u00e4ra band fr\u00e5n England var The Hollies (d\u00f6pta efter den amerikanske rock\u00b4n rollaren Buddy Holly som dog i unga \u00e5r), The Animals, Manfred Mann, The Yard-Birds (d\u00e4r gitarristen Eric Clapton b\u00f6rjade sin bana), The Kinks, Spencer Davies Group, samt icke att f\u00f6rgl\u00f6mma The Rolling Stones, The Who och Jimi Hendrix Experience. I USA fanns The Byrds, Otis Redding, Wilson Picket, Little Stevie Wonder m.fl.<\/span><\/p>\n En del av den musik som framf\u00f6rdes av dessa band kallades “rhythm & blues<\/strong>“, och var till stor del l\u00e5n\/plagiat fr\u00e5n de amerikanska bluesartisterna fr\u00e5n Sydstaterna – John Lee Hooker, Sonny Boy Williamsson, Buddy Guy, Muddy Waters, f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra.<\/span><\/p>\n Det Glamor\u00f6sa Turn\u00e9livet<\/strong><\/span><\/p>\n Vi i Gonks spelade tidens musik, sv\u00e4ngig pop, huvudsakligen fr\u00e5n England. Vi spelade p\u00e5 alla m\u00f6jliga st\u00e4llen med ganska varierad publik. N\u00e5gra exempel p\u00e5 spelst\u00e4llen var Folkets Hus i Nattavaara<\/strong> (i Tornedalen), Rio-biografen i Haparanda<\/strong>, ungdomsg\u00e5rdar i Lule\u00e5<\/strong> och Skellefte\u00e5<\/strong>, IOGT-lokaler i utkanterna av Boden<\/strong>, danslogar i V\u00e4sterbottens inland, samt \u00d6jebyns<\/strong> festplats utanf\u00f6r Pite\u00e5<\/strong>, f\u00f6reg\u00e5ngaren till gatufestivalen “Pite\u00e5 Dansar och Ler”. <\/span><\/p>\n F\u00f6r att klara alla dessa olika typer av spelningar hade vi en hyfsat bred repertoar, med ut\u00f6ver popens sv\u00e4ngiga stil \u00e4ven lugna l\u00e5tar, tryckare, gitarr-l\u00e5tar och t.o.m. en och annan gammelvals (!), d\u00e4rf\u00f6r att publiken helt enkelt kr\u00e4vde att vi skulle spela det. S\u00e5 det var bara att repa in snoer, schottisar, valser och annat.<\/span><\/p>\n Betydligt mindre antal l\u00e5tar, 16 stycken, hade vi p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rsta riktiga spelning som skedde p\u00e5 en skolavslutning p\u00e5 \u00d6stra Skolan i Lule\u00e5<\/strong>. Anordnad av Lule\u00e5 L\u00e4roverks Musikf\u00f6rening i mars 1965. Med 16 l\u00e5tar kommer man l\u00e5ngt, trodde vi. Det blev otaliga repriser den kv\u00e4llen…<\/span><\/p>\n Efter Helgens Spelningar \u00c5ker Vi Hem\u00e5t<\/strong><\/span><\/p>\n N\u00e4r Gonks<\/strong> b\u00f6rjade f\u00e5 spelningar utanf\u00f6r Boden var det inte alltid s\u00e5 muntert. Efter kanske 10-15 mils bil\u00e5kande till spelplatsen s\u00e5 var det uppackning av instrument och utrustning samt soundcheck. Sedan fyra timmars spelning, med en halvtimmes paus och sedan nedpackning av instrument och utrustning.<\/span><\/p>\n D\u00e4refter bes\u00f6k p\u00e5 den lokala grillkiosken<\/strong> (om det fanns n\u00e5gon), sedan 10-15 mil hemresa p\u00e5 m\u00f6rka sn\u00f6iga v\u00e4gar som inte alls var s\u00e5 fina som idag. Slutligen hemma stupar vi ner i s\u00e4ngen vid 2-4-tiden p\u00e5 s\u00f6ndags-morgonen. D\u00e5 var vi ganska m\u00f6ra och tr\u00f6tta i skolb\u00e4nken p\u00e5 m\u00e5ndagen.<\/span><\/p>\n Foto: Leif Nordstr\u00f6m<\/em><\/span><\/p>\n \u00a0Folkabussen – F\u00f6rsta Turn\u00e9ekipaget f\u00f6r Gonks Tidigare var det packmoped som g\u00e4llde… Gonks 1964 Tommy var yngst i Gonks, 16 \u00e5r, n\u00e4r vi b\u00f6rjade spela 1964. Vi andra lite \u00e4ldre. Eftersom vi alla fyra fortfarande gick i skolan gick det … Continue reading
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"